VinNytt.se

VinNytt.se

VinNytts förslag på vinresa till Portugal på egen hand
Avresa med Lufthansa via Frankfurt till Lissabon.

Vi hyr bil på flygplatsen och kör norr ut ca 1 timme till den lilla bergsstaden Óbidos som ligger i vindistriktet med samma namn och som tillhör vinregionen Estremadura. Mer om vinrutterna i Estremadura hittar man på Rota da Vinha e do Vinho do Oeste.

Óbidos är en av Portugals bäst bevarade historiska städer och finns med på Världsarvslistan ligger innanför en hög ringmur och det gäller att hitta det lilla hål i muren där man ska köra in bilen. Efter att ha fällt in sidospeglarna och backat lite fram och tillbaka kommer vi in genom hålet i muren och kör på gator hälften så breda som de i Gamla Stan till vårt hotell Casa das Senhoras Rainhas. Vi bjuds på varsitt glas Quinta de São Francisco 2003, ett fruktigt smakrikt vin från distriktet Óbidos bästa vingård Companhia Agrícola do Sanguinhal. På rummet som har balkong och utsikt mot ringmuren samt en lummig innergård bjuds det på choklad, frukt och Òbidos specialitet, den lokala söta körsbärslikören Oppidum - Ginjinha de Óbidos. Hotellet har en riktigt bra restaurang, Cozinha das Rainhas, som serverar lokala rätter.

Man kan vandra runt hela Óbidos uppe på ringmuren och man har en fantastisk utsikt över de små välbe­varade husens fasader täcks ofta av prunkande bougainvillea. I den stora borgen, Pousadan, som ligger vid muren finns stadens andra hotell Castelo de Óbidos. Man har låtit varsamt renovera nationella historiska monument som kloster, borgar och slott och benämner dem Historiska Pousadas. Det finns också Regionala Pousadas som ligger i extra natursköna områden. Denna typ av boende på Historiska Pousadas finns på ett 40-tal platser över hela Portugal och oftast finns det också en bra restaurang som lagar regionala och lokala rätter på själva Pousadan. Denna typ av boende bokar du enklast från Sverige på Pousadas de Portugal.

Portugiserna har även en organisation som heter Turihab och ordnar boende på lantgård och där brukar en del vingårdar finnas med. Har vingårdarna boende så brukar de också ha en "restaurang".

Från Óbidos kör vi söderut ner mot vindistriktet i Setúbal som ligger ca 1 timme söder om Lissabon. Portugal är riktigt kuperat och man åker över den ena kullen till den andra, så från Óbidos kör vi mot den lilla staden Torres Vedras och uppe bland kullarna besöker vi den lilla producenten (kolla foto). Vi har tänkt besöka ännu ett vindistrikt på vägen mot Setúbal, det lilla distriktet Colares, men först kör vi upp till mytomspunna bergsstaden Sintra som ligger högt på berget med en fantastisk utsikt. Man känner sig förflyttad till en magisk sagovärld när man ser de dimmiga bergen, de mystiska skogarna och de ståtliga palatsen. Stadens vapen är som ett spåkort med sina halvmånar, stjärnor och torn. Vi kör på branta slingriga vägar upp genom skogen till det fantastiska fantasislottet Palácio National da Pena som med sina tinnar och torn ligger högst upp på en bergskam.

Från Sintra kör vi vidare på ganska smala slingriga vägar ut mot kusten och distriktet Colares som är Portugals minsta. Det finns inte många vingårdar kvar här, men vi hittar till Antonio Bernardino Paulo da Silvas vingård som ligger mitt inne i den populära badorten Azenhas do Mar. Kusten här är mycket dramatisk och vacker och tiden verkar ha stått stilla. Antonio gör bland annat det röda vinet Colares Chitas som anses vara det bästa röda vinet från distriktet. Vinerna framställs av druvan Ramisco, en lokal blå druvsort vars vinstockar är planterade i sanddyner, vissa så djupt som på 8 meters djup och Colares är därför ett av de få områden i världen som har hållit vinlusen stången och aldrig behövt ympa sina druvor på resistenta amerikanska rotstockar. Vinerna ligger på mer än hundra år gamla fat av brasilianskt trä och och kan lagras mycket länge. Norska tidningen Apéritif har en intressant artikel om Antonio Bernardino Paulo da Silvas viner. I staden Colares finns ett litet kooperativ som heter Adega de Colares och grundades 1931. Det består av 60 odlare och tillsammans får man fram 5-6000 liter per år, så produktionen av viner är inte stor. Vill man hitta någon av dessa rariteter kan man vända sig till någon välsorterad vinbutik i Lissabon eller knacka på hos någon av producenterna. Har man riktig tur kan man hitta vinet i någon lokal livsmedelsbutik.

Vi fortsätter vår färd mot Setúbal och passerar genom ett annat litet vindistrikt som heter Carcavelos, ett traditionsrikt litet område strax väster om Lissabon som håller på att försvinna då vinfälten försvinner och bebyggelsen tar över. Här finns det fortfarande två producenter som framställer starkvin med en russinlik, behaglig sötma.

Vi kör över Ponte 25 de Abril som är Europas längsta hängbro, 1013 meter, och som tar oss över floden Rio Tejo till Setúbalhalvön och här finns ett intressant vinområde, Setúbal och Palmela. Mer om vinrutterna i Setúbal hittar man på Rota de Vinhos da Península de Setúbal / Costa Azul.

I staden Azeitão ligger de två stora producenterna Bacalhôa Vinhos de Portugal som tidigare hette JP Vinhos och José Maria da Fonseca. Båda gör mycket bra viner i alla prisklasser. Det mest kända vinet från Setúbal är det utsökta dessertvinet Moscatel de Setúbal med smak av solmogna frukter och i Sverige har vi även det välkända vinet Periquita som kommer från Fonseca. Hos båda dessa producenter måste man boka tid i förväg, då man har väldigt mycket besökare. Vidare finns här en del mindre vingårdar och vi besöker bland annat Quinta de Alcube som ligger mycket vackert i en av dalarna på vägen mellan Setúbal till Azeitão.

Staden Setúbal ligger mycket vackert vi floden Rio Sado och är en typisk kuststad med en bred aveny kantad av palmer och kuststräckan kallas för Costa Azul. Vi kör upp för berget till vårt ”hotell” Pousada de São Filipe som är en gammal pietetsfullt renoverad 1700-talsborg som ligger otroligt vackert och har en fantastisk utsikt över havet och halvön Tróia. På Pousadan finns en stor altan där man förslagsvis äter lunch och dricker ett av regionens vita viner. Vi tar en fisksoppa med ett av regionens vita viner framställda av druvan Arinto från José Maria da Fonseca och njuter av den fascinerande utsikten. Borgen är stor och man kan vandra runt och gå in i de små vakttornen som finns i varje hörn och överallt är det en hänförande utsikt. 

I Setúbal finns det gott om restauranger och vi väljer att äta från det regionala köket i Pousadans restaurang. Vi börjar med några typiska smårätter, så kallade petiscos, och de består av den delikata lokala fårosten Queijo de Azeitão, oliver, kryddiga korvar (chorizo) samt oliver och bröd. Vi provar ett rött vin som heter Quinta da Bacalhôa och framställs på Cabernet Sauvignon och Merlot. Annars är ju den vanligaste rödvinsdruvan i detta distrikt Castelão som ingår i vinet Periquita. Till varmrätt tar vi naturligtvis en lokal fiskrätt.

Nästa dag kör vi vidare mot Lissabon och lämnar vår hyrbil på Hotel Tivoli som ligger mitt på den stora affärsgatan Avenida Libertad. Vi tar sen en av alla Lissabons billiga taxi och åker till vårt hotell Bairro Alto Hotel som ligger i Lissabons motsvarighet till Gamla Stan, Bairro Alto. Högst upp har hotellet en liten takterass med servering där man sitter i mjuka soffor och tittar ut över floden Rio Tejo samtidigt som man spelar jazz i högtalarna. Hotellet ligger så pass högt så att man ser ut över alla hustaken ner mot floden och det är intressant att se alla små takaltaner som finns och i öster ser man hela bron Ponte 25 de Abril. Vi äter vår godaste laxsmörgås någonsin och till det dricker vi ett vitt vin Vinha Do Monte från Herdade do Peso, som är Sograpes, Portugals största vinproducent, nya satsning i vinregionen Alentejo.

Vi ger oss ut på promenad i Bairro Alto. Här ligger Fado klubbar och restauranger på rad och vissa kvällar är fullbokade långt i förväg. Vi kommer upp till Lissabons i vårt tycke bästa vinbutik, Garrafeira Internacional på Rua Escola Politécnica 15-17. Här kan man botanisera bland Portugals bästa röda-, vita- och portviner och innehavarna Tomás och José är enormt kunniga och hjälpsamma. Vi får låna deras dator och jämför Systembolagets sortiment, både ordinarie och beställningssortiment, men vad som finns i butiken och man kan konstatera att många av de bästa portugisiska vinerna aldrig når Sverige. Andra bra vinbutiker är Coisas Do Arco do Vinho som ligger i det nya kulturhuset i stadsdelen Belém. Här finns många rariteter och personalen är liksom på Garrafeira Internacional väldigt hjälpsam och kunnig.

Alldeles intill det nya kulturhuset ligger Upptäckternas monument som är en hyllning till bland andra Henrik Sjöfararen, Vasco da Gama och Magellan som kartlade världen.

Vi vandrar tillbaka i riktning mot Bairro Alto via den långa strandpromenaden. Här står det massor med folk och fiskar längs kajen och vi passerar flera fullsatta uteserveringar. Vi kommer fram till bron Ponte 25 de Abril och under denna har man byggt om ett gammalt lagerlokalsområde, Doca de Santo Amaro, till ett nöjescentrum. Här finns massor med restauranger med uteserveringar längs kajen samt barer och nattklubbar. Vi tar en taxi till ytterligare en vinbutik som kan vara värd ett besök Vino Divino på Rua da Lapa 65-67 i stadsdelen Lapa.

På kvällen åker vi ner till Doca de Santo Amaro igen och äter på den argentinska köttrestaurangen Las Brasitas.  Här har man en mycket bra vinlista och vi beställer in det röda vinet Quinta de Côtto Grande Escola   2001 från portvinsproducenten Montez Champalimaud. Vinet är i huvudsak framställt av Touriga Nacional och Tinta Roriz och produceras endast under riktigt goda år och ligger mellan 18-24 månader på portugisiska ekfat.

Nästa dag tar vi den klassiska spårvagnen med nummer 28 som stannar precis utanför vårt hotell och åker upp till borgen Castelo de São Jorge. Härifrån har man en fantastisk utsikt över hela Lissabon och här innanför murarna finns också en restaurang som heter Restaurante Casa do Leão. Utanför borgens murar är de små färgglada husen kantade av trånga gränder och små uteserveringar. Vi går på en vinprovning som hålls av Antonio de Sousa från RL Vinhos Unipesssoal och han presenterar för oss helt okända viner från små producenter i Alanetejo. Till vinerna serverar man både ostar och korvar.

Vi promenerar tillbaka ner mot det stora torget Praca de Comércio. Här ligger ViniPortugals fina lokal Sala Ogival. Här kan man lära känna Portugals olika regioner och vad de har att erbjuda i form av viner, brandy, vinäger och olivoljor. Strax intill ligger en mycket bra restaurang i två våningar, Terreiro do Paco. Vi går vidare genom stadsdelen Baixa med alla sina affärer upp mot den stora breda avenyn Avenida de Liberdade. Vi har tänkt att ta den berömda spårvagnen upp till Portvinsinstitutet i Bairro Alto, men spårvagnen är är trasig och ska repareras. Man kan ta hissen Elevador da Glória, men vi bestämmer oss för att gå i en backe som påminner de i San Francisco och Valparaiso. Väl framme vid Portvinsinstitutet sjunker vi ner i gamla fåtöljer och får en gedigen portvinsmeny all beställa ut. Man kan i princip prova allt på glas utom Vintage Port. Vi provar vit port samt Tawny från 10-40 år, Colheita och Late Bottled Vintage. Den som vill kan även beställa enklare maträtter till.

Vi frågar om man känner till någon bra ostaffär och vi blir hänvisade tillbaka ner till nummer 13 på Avenida de Liberdade, Hippie Café. Här finns flera lokal fårostar och i butiken vinkylskåp hittar vi flera portvinsrariteter och en del kostar runt 15000 kronor flaskan. Här träffar vi även en portvinsförsäljare på tillfälligt besök i butiken som bjuder oss på en stor vinprovning i Alentejo kommande helg och som rekommenderar vilka av butiken vinerr och ostar som passar ihop.

Vi äter middag på hotellets restaurang och får till förrätt en av de största räkor vi ätit som man doppar i rå äggula. Till varmrätt serverar man en fläskfilé med svampsås och potatis och till detta dricker vi en Casa Ferreirinha Colheita 1998 som är ett vin från Casa Ferreirinha, producenten av kultvinet Barca Velha som bara produceras exeptionellt bra år. Casa Ferreirinha Colheita 1998 produceras också endast exeptionell bra år och man gör en strikt selektering vid skörden. Ingående druvor är Tinta Roriz, Touriga Nacional, Touriga Franca och Tinta Barocca och vinet lagras på franska ekfat.

Påföljande dag tar vi en taxi till Lissabons bästa hotell, Hotel Pestana Palace. Ett manifikt 1800-talsslott som ligger i stadsdelen Santo Amaro och är klassat som nationalmonument. Här har man en stor privat park med en nästan lika stor pool och hotellets mycket exklusiva restaurang, Valle Flôr, serverar menyer med grunderna hämtade från Portugals unika mattraditioner. När vi är där är det mycket sniglar och hare på den fasta menyn och eftersom det inte är vad vi vill ha idag, så tar vi en taxi till Enoteca Chafariz do Vinho som ligger i en gammal akvedukt där det serveras vin och mat i olika plan. Här kan man hänga i baren, sitta på terrassen eller inne på något av våningsplanen. Lokalen andas vinkällare och vinlistan är imponerande. Här serveras man kvalitetesviner från alla regioner. Många av vinerna serveras på glas och man har menyer som kombinerar mat och vin. Här fick vi en riktigt intressant smakkombination, varma daddlar inlindande i bacon och till det  drack vi ett vin från Duoro, Niepoort Batuta 2001 som gifte sig perfekt med maten. Vinhuset Niepoort är kända internationellt för att vara en av del allra bästa portvinsproducenterna och deras röda viner är fantastiska! Batuta produceras av druvor från vinstockar som är mer än 100 år gamla. När vi lämnar Enoteca Chafariz do Vinho får vi följa med upp till den gamla vinkällaren som ligger i en av de gångar där vattnet tidigare rann. Här ligger många rariteter från olika länder, så detta är verkligen en restaurang som vi rekommenderar. Man har öppet till klockan 2 och köket stänger klockan 1.

Efter all Fado musik ville vi nu ha en dos portugisisk rock, men tyvärr så är den lilla rockklubb vi hittar stängd, så vi hamnar på Lissabons stora Hard Rock Café som ligger på Avenida de Liberdade. Eftersom det här är vår sista kväll i Portugal avslutar vi på hotellets takterass och tittar ut över hustaken ner mot floden Rio Tejo och bort mot bron Ponte 25 de Abril. På andra sidan floden ser man den upplysta gigantiska Kristusstatyn som är 28 meter hög och har inspirerats av Kristusstatyn i Rio de Janeiro. Den i Rio är dock 38 meter hög och sägs vara tillverkad av cement från Limhamn i Skåne och kallas därför för ”Limhamns-Jesus”. När jag står där i kvällsmörkret funderar jag på om även Lissabons staty är tillverkad av cement från Limhamn, men det förtäljer inte historien.

Följande morgon tar vi en taxi till flygplatsen som ligger nästa mitt i stan. Det tar bara ca 20 minuter från Bairro Alto till flygplatsen och taxichauffören säger att man har planer på att flytta flygplatsen längre ut från Lissabon. Vi summerar vår resa och intrycket är att portugiserna är otroligt vänliga människor, fler än vi trodde pratar engelska, det finns många väldigt vackra vyer, många av vinerna är mycket bra, maten är på det stora hela bra varför vi varmt rekommenderar ett besök i Portugal.

Nu har vi bara besökt ett par vinregioner och det finns många fler att besöka. För den som ska besöka Portugal rekommenderar vi att ni kontaktar Bistro reklambyrå i Helsingborg som samarbetar med ViniPortugal och satsar stort på att marknadsföra portugisiska viner i Sverige. Vi har hämtat delar av vårt material ur den tidning man ger ut på svenska och som innehåller olika tips om vinregionerna och resmål. Vidare så har vinresearrangören Fredrik Karlstrand varit till stor hjälp med många tips även om vi inte hann besöka alla de vingårdar Fredrik rekommendera de denna gång. Fredrik når man via Essencia AB eller hans egen webbsida Portugisiska Viner.

Här kommer några av Fredriks övriga tips:
I vinregionen Estremadura rekommenderar Fredrik ett besök i distriktet Bucelas som har mycket bra vita viner och även ett besök i distriktet Alenquer som har mycket bra röda viner. I Bucelas kan man besöka Quinta da Romeira och i Alenquer kan man besöka Quinta de Cortezia, Quinta de Pancas, Quinta de Abrigada, Quinta de Chocapalha och Quinta da Boavista.

I vinregionen Ribatejo finns bara ett fåtal mycket bra producenter. Fredrik rekommenderar ett besök hos DFJ Vinhos.

I vinregionen Alentejo finns mycket att välja på och Fredriks absoluta favorit är Cartuxa. Andra bra är Herdade do Esporão, Cortes de Cima och Quinta do Carmo. I Alentejo kan man välja att bo i Évora, den vackraste staden i Alentejo, och förslagsvis då på Pousada dos Lóios. De har en bra restaurang. Andra alternativa restauranger i Évora är Tasquinha d'Oliveira och Fialho.

Två saker om Portugal:
Väldigt mycket är stängt på söndagar och måndagar, så den som åker över en långhelg bör ha med detta i planeringen.

När man kör bil i Portugal gäller det att inte glömma att ta en biljett i de gula boxarna vid de obemannade tullstationerna, det är lätt att köra igenom utan att stanna om man inte känner till det. Missar man att ta biljett kostar det ca 500 kronor i böter vid nästa tullstation.

© Copyright 2007
Mårtsbo Konsult & VinNytt AB